Det mesta av allt kött och annan animalisk föda som äts i västvärlden produceras på sätt som inte är bra för djuren, för människors hälsa eller för miljön. Om och om igen får vi se de hjärtskärande och skrämmande bilderna från den industriella djuruppfödningen, de bilder som vi alla har blivit så vana med att se fast än vi avskyr dem, men samtidigt är det så få som orkar göra något åt det. En del väljer av desperation att bli vegetarianer eller veganer på grund av vad de ser, men är det verkligen den enda lösningen på eländet? Naturligtvis finns det andra sätt än att sluta att äta kött som inbegriper naturligt levande och betande djur som trivs med sitt liv och som ger kött som är bra för hälsan och påverkar miljön positivt, men av någon anledning skrivs det väldigt sällan om det och det är mycket ovanligt att de positiva och värmande bilder som kommer från denna form av djurhållning syns på våra nyhetssändningar.

Text: Tobias Lindberg 2015-01-01. Uppdaterad 2015-05-08.

I ett mycket bra reportage där Infowars kritiserar den industriella djuruppfödningen så visas först en  gård som är en av USA:s största uppfödare av grisar som har en liten sjö med storleken av fyra stycken fotbollsplaner fylld med urin och avföring intill de gigantiska svinhusen. Kanske är det även blod i avföringssjön av färgen att döma, men det är inte bevisat. Svinhusen är väldigt stora och innehåller säkert tusen eller flera tusen grisar som bor precis så trångt som alla grisar inom den industriella djuruppfödningen gör, vilket innebär att de har väldigt små utrymmen per gris och när de grisar (får ungar) och diar hålls liggande i så små utrymmen att de inte ens kan vända sig om. När jag räknade antalet svinhus på denna enda gård som visserligen vad den största i USA så fick jag det till 17 stycken, men det var lite svårt att se exakt så det kanske kan vara plus eller minus något hus.

För att denna gårds sjö av avföring ska kunna renas så skjuts sörjan från denna sjö upp i luften med stora sprinklerkanoner med följden att små partiklar av antibiotikafylld avföring hela tiden bärs med vindarna vilket förstör och förpestar omgivande miljö och samhällen. För människorna i grannskapet innebär det att dessa partiklar fyllda av mikrober och antibiotikarester täcker allt i deras bostadsområden och att de inte ens kan låta barnen leka ute längre.

Självklart är inte varje svingård inom den industriella djuruppfödningen lika stor som den vi såg i detta filmklipp, då denna gård var den största i USA, men trots att djuruppfödningsgårdarna generellt sett är lite eller till och med mycket mindre  än den gård vi såg här, i Sverige i sin tur generellt sett är ännu lite mindre än i USA, så är de svingårdar som står för den stora merparten av produktionen av det mesta av svinköttet som säljs i vanliga mataffärer både USA och Sverige fortfarande alldeles för stora.

Senare i Infowars filmklipp så visas även hur dålig den industriella uppfödningen av kycklingar, med kycklingar som lever inomhus på stora tomma golvytor så trångt packade att de knappt kan röra sig och tvingas vila och sova på det avföringsindränkta golvet som ger dem frätskador på fötter och buk. Precis som när det kommer till hur det allra mesta av det svinkött som säljs i vanliga affärer kommer från gårdar som har en produktion som är på tok för storskalig, så kommer det allra mesta av kycklingkött och även annat kött från djurgårdar som har en alldeles för stor djurproduktion för att det ska vara bra för djuren eller för miljön.

Det alla människor måste börja göra är att tänka på hur  det kött man äter är producerat, hur djuren det kommer från lever och hur denna produktion påverkar miljön. För att sluta att äta kött är ingenting jag vill rekommendera någon, då kött tvärt emot vad de flesta tror faktiskt är bra för hälsan och bra för miljön, förutsatt att det är producerat på rätt sätt. Det finns nämligen bättre alternativ att välja än det kött som utgör den stora merparten av det kött som finns i mataffärerna. Väljer man t.ex ekologiskt kött så är det i vart fall lite bättre än det konventionella köttet, även om det inte är helt bra varken för djuren, miljön eller vår hälsa. Ekologiskt eller KRAV-märkt kött – eller för den delen även vegetabilier med dessa märkningar – är på inget sätt så bra som det borde kunna vara. Det mesta av det som produceras ekologiskt eller som blir KRAV-märkt, både vad gäller animaliskt och vegetabiliskt, är också dåligt för miljön eftersom även detta produceras alltför storskaligt, med plöjning, konstbevattning, innefattar spannmål och liknande, även om detta självklart är bättre än den konventionella produktionen.

Vill man så går det dock att välja att bara äta kött som kommer från produktion där djuren lever och föds upp på ett sätt som är bra både får djuren och för miljön. Ett sätt som om det sköts rätt kan vara nära nog så naturligt och bra som man kan kräva för djuren och som gynnar miljön och bidrar till att matjordslagrets tjocklek ökar, att marken blir bördigare, att växt och djurlivet blir mer varierat och att vi får en trevligare levnadsmiljö där våra öppna landskap bevaras. Det jag talar om är gräsbeteskött. Vill man även inbegripa djur som inte betar så skulle man kunna kalla det för “naturkött” eller något liknande, men oftast så säger man gräsbeteskött när man talar om djur som har fötts upp så nära som möjligt som man kan efterlikna hur de lever i naturen. Gräsbeteskött är dock den etablerade termen. Det finns dock ingenting som hindrar att man föder upp djur som inom konventionell och ekologisk produktion normalt lever på kraftfoder eller spannmål, som t.ex höns och grisar, på ett sätt som så gott det går liknar hur deras vilda motsvarigheter lever ute i naturen. Detta kan göras genom att använda sig av lantrasdjur och låta dem leva utomhus i skog och mark, gärna året runt om det går, i tillräckligt stora och flyttbara inhägnader och om det behövs stödutfodring så ska de bara få sådant som de äter naturligt som rötter, kvistar, blad, larver, maskar och sådant. För att producera larver och maskar för utfodring till höns och grisar finns väldigt bra fungerande system där man använder fluglarver och maskar som föds upp på betesdjurens avföring. Eftersom kött från jakt inte har någon negativ påverkan på miljön så länge det konsumeras lokalt och slipper transporteras så kan också gräsbeteskött eller “naturkött” produceras utan någon negativ miljöeffekt. Den negativa effekt på miljön som den lilla dieselmängd som krävs för att samla in hö och ensilage till betesdjurens vinterfoder kompenseras med råge av de positiva miljöeffekter som betande djur ger.

En person som har blivit berömd för sitt sätt att föda upp djur är den amerikanske alternativt tänkande bonden Joel Salatin som driver gården Polyface Farm, gården med många ansikten, som har fått sitt namn för den stora variationen av djur och andra produkter. Till skillnad mot de flesta andra storbönder som satsar stort på en eller några få grödor eller djurslag så har Joel Salatin väldigt många olika djurslag och grödor på sin gård som genom sina olikheter kompletterar varandra på ett sätt som gör att summan blir större än de ingående delarna var för sig. Detta gör att Polyface Farm faktiskt producerar mer per hektar än vanliga konventionella gårdar trots att de använder väldigt lite maskiner, att de inte använder konstgödsel eller bekämpningsmedel och att de låter sina djur leva på ett sätt som låter dem få utlopp för sina naturliga behov och instinkter. Dessutom så gör sättet som markerna på Polyface Farm sköts med bete och utan plöjning att matjorden hela tiden byggs upp, blir bördigare och att matjordslagret blir djupare. Bilderna som följer här nedanför är alla från Polyface Farm.

Bara för att måla upp några bra exempel som förhoppningsvis kan inspirera så ska jag nu nämna lite om hur vi själva gör med det kött och det övriga av den animaliska mat som vi i vår familj äter. Vi har fortfarande en bit kvar till att vara helt nöjda eftersom en del av det vi konsumerar i form av animalisk föda fortfarande kommer från det ekologiska kött som vi köper i vanliga mataffärer, men vi jobbar hela tiden på att vi ska bli ännu bättre och att andelen av sådant mindre bra kött och animalier ska minska.

Det mesta av det nötkött vi äter kommer från Östra Eketorps gård som driver Ekens styckeri och låter sina äkta gräsbetesdjur leva utomhus året runt så som de är skapta för att göra och mår bäst av. Här kan ni läsa om vad jag tidigare har skrivit om det kött vi har köpt in från Ekens styckeri. När man köper sitt kött där så får man om man vill även det fett och de ben som blir över från styckningen och detta gör vi oftast buljong och talg av.

Från Östra Eketorps gård köper vi även äldre och mer oförädlade spannmålssorter på 25-kilossäckar, då gården för utom uppfödning av äkta gräsbeteskött även sysslar med odling och förädling av historiska spannmålssorter och är en av åtta gårdarna som ingår Wästgötarnas ekonomiska förening. Normalt äter vi stenålderskost till vardags och då ingår varken spannmål eller mjölkprodukter, men varje vecka, oftast på lördagen, unnar vi oss sådant man kan göra av spannmål och mjölkprodukter.  Även om spannmål kanske inte är det bästa för vare sig hälsan eller miljön, eftersom det innehåller antinutrienter och för att det kräver plöjning, så är det ändå något vi i vår familj äter en del av eftersom vi tycker det är väldigt gott och då kan det vara bra att tänka på att det finns bättre och sämre spannmålssorter och bättre och sämre sätt att odla spannmålen på. De äldre och mindre förädlade spannmålssorterna ger inte lika mycket negativa hälsoeffekter som de högförädlade moderna motsvarigheterna man köper i den vanliga handeln. Köper man hel spannmål på säck och maler själv vid behov med egen kökskvarn så kan man ha många spannmålssorter hemma och en rätt stor mängd eftersom hel spannmål som förvaras på ett bra sätt har väldigt bra hållbarhet. Maler man dessutom spannmålen precis innan man använder den så blir mjölet mycket bättre för hälsan eftersom luftens syre inte har hunnit oxidera och förstöra det mesta av det som ändå är nyttigt i spannmålen. Inköp på säck och egen kökskvarn medger även att man kan ha ett eget lager för den skull någon kris skulle uppstå.

Rätt nyligen har vi hittat Löpareskogens gårdsmejeri i Hjo som säljer opastöriserad ost gjord från mjölk från gårdens egna äkta gräsbeteskor. Där har vi även köpt in opastöriserad mjölk. Vi är mycket nöjda och kommer att fortsätta att köpa därifrån. Som jag nämnde här ovanför så är även mjölk något som inte är så bra för hälsan eftersom det innehåller massor av hormoner, enzymer, antikroppar, tillväxtfaktorer och dylikt som ska göra att kalvar växer snabbt, men precis som med spannmål så gillar vi i vår familj många mjölkprodukter och unnar oss därför dem ibland. Bara när däggdjur är små så ska de egentligen dricka mjölk och helst bara från den egna artens mjölk. Därmed bör inte människor dricka mjölk efter 7-årsåldern, i vart fall inte dagligen eller i större mängder, eftersom det enligt forskningen är ungefär vid 3-7-årsåldern som människan under huvudparten av vår evolution, den tid då vi levde som jägare-samlare, slutade att amma. Smör är dock något man kan äta även efter 7-årsåldern, dagligen om man så vill, eftersom nästan allt det som är dåligt för vår hälsa med mjölken försvinner i smörtillverkningsprocessen och kvar blir det nyttiga företrädesvis mättade fettet med alla sina vitaminer. Det som blir över då man kärnar smör kan med fördel ges till grisar och höns. Precis som med spannmål så är det bra att tänka på att om man ändå ska konsumera mjölkprodukter så finns det bättre och sämre mjölk. Den bästa mjölken är den naturliga nymjölkade och opastöriserade mjölken och grädde från äkta gräsbetesdjur som man antingen dricker direkt som den är eller så gör man smör av grädden. Genom att förädla mjölken och dess grädde med olika fermenteringsmetoder så höjer man hälsovärdet ytterligare genom den “magi” som mjölksyrabakterierna utför. Med olika fermenteringsmetoder så får man yoghurt och ost från mjölken och gräddfil eller cream fraiche från grädden.

Sedan har vi egna höns som vi får en stor del av våra ägg ifrån och en del av vårt kycklingkött ifrån. Hönsen får visserligen fortfarande en del spannmål under vinterhalvåret, eko från lokal bonde såklart, vilket inte är helt bra, men tanken är att vi längre fram ska försöka ersätta det med fluglarver som vi planer att föda upp/odla från våra gräsbetesdjurs gödsel. Utöver detta så har vi egna kaniner och får som vi ännu inte har fått något kött ifrån eftersom vi inte har haft dem så länge, men som vi förhoppningsvis i framtiden ska få en stor del av vårt kött ifrån. Kanske ska vi införskaffa ett par kor för att få eget nötkött och mjölkprodukter. Mjölkar man bara lite varje dag så kan nämligen man låta kalven gå kvar med kon så länge som den behöver det och då slipper man den grymma praxisen att kalven tas ifrån kon kort efter kalvningen.

Självklart är det kanske inte möjligt för alla att hålla egna djur, men alla kan, om man bara anstränger sig lite, få tag i nyttigt och miljövänligt naturbeteskött, “naturkött” och annan animalisk föda från naturbetesdjur från någorlunda lokala producenter i sin närhet. Om sedan fler och fler gör på samma sätt så att efterfrågan på sådant här bra kött och andra animaliska produkter ökar så kommer antalet producenter av sådant snabbt att öka. Det är våra val av det vi köper som avgör hur produktionen går till. Det är vi själva, inte några politiker eller företagsledare, som formar hur världen ska se ut om vi bara börjar tänka på våra val och prioriteringar. Glöm aldrig det!

God fortsättning!

——————————————–

Min text “Kött är bra för hälsan” finns att läsa här:

http://www.informationskriget.se/2015/03/24/kott-ar-bra-for-halsan/