Text: Tobias Lindberg 2014-08-14 Uppdaterad 2015-05-08

Många påstår att det är dåligt för hälsan att äta kött, men de som gör det har fel. Självfallet är det inte bra för hälsan att äta dåligt kött, som det konventionellt producerade köttet som nästan alla människor idag äter, precis som att det är dåligt att äta de konventionellt producerade grönsakerna som odlas på utarmade jordar med hjälp av konstgödsel, som besprutas med bekämpningsmedel, som ofta skördas vid fel tidpunkt och som efterbehandlas med mer eller mindre skadliga metoder.

Äter man bra kött, fett och organkött från djur som är uppfödda på ett bra sätt så ger det inga som helst hälsomässiga problem, utan det är tvärt om nyttigt att äta. De dåliga effekterna av att äta kött kommer enbart av hur djuren är uppfödda och hur köttet har behandlats efter slakt med tillsatser. Kött från djur som behandlas med hormoner och antibiotika samt som utfodras med spannmål och kraftfoder och som står instängda inomhus en stor del av året är självfallet inte bra. Charkuterier med alla sina tillsatser är inte heller bra. Äkta gräsbeteskött som är tillagat med skonsamma metoder från grunden i hemmet finns det däremot ingenting dåligt med.

Med äkta gräsbeteskött menas kött från djur som bara betar och äter hö/ensilage, inte får något kraftfoder, ingen spannmål, inga hormoner och antibiotika och som lever och dör på ett naturligt och bra sätt. Dessutom ska inte bara köttet från skelettmuskulaturen ätas, vilket ju i princip är det enda som äts av de flesta människor idag, utan hela djuret med inälvskött, märg, hjärna, ögon och allt annat som går att äta, precis som det åts av de mer traditionella kulturerna.

Skelettmuskelköttet är faktiskt det minst nyttiga på ett djur. Ska man absolut lämna något av djuret, vilket jag i och för sig inte rekommenderar, så borde köttet från skelettmuskelköttet vara det som lämnas medan man äter upp resten. Eskimåer lär t.ex ha givit skelettmuskelköttet åt hundarna, medan de själva åt det livsviktiga organköttet. Vidare är det bra att inte putsa bort för mycket av bindväv, brosk, senor, skinn och sådant där som idag så sällan finns på de “vackra” köttbitarna vi hittar i affärerna, eftersom detta inte kan brytas ned i magen och tunntarmarna och därför passerar onedbrutet till tjocktarmen där det blir näring åt tjocktarmsbakterierna i en slags fermenteringsprocess som i restprodukt ger de kortkedjiga fettsyror som tas upp av tarmarna och är så viktiga för vår hälsa. På så sätt behöver man inte heller köpa dyr kallpressad virgin kokosolja bara för att få i sig dessa kortkedjiga fettsyror som har blivit så hissade till skyarna av forskning och livsmedelsindustri. Det är inte det att kvalitativ kokosolja är dåligt, men en stor del av det nyttiga med sådan går att uppnå bara genom att äta sådant som idag i onödan putsas bort från köttet.

Mer om detta med “fermentering” av svårnedbrytbara delar av födan och kortkedjiga fettsyror kan ni läsa här i Per Wikholms utmärkta texter om resistent stärkelse:

http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/10468/LCHF-guiden-till-resistent-starkelse.aspx

Sedan finns det en del som påstår att det är dåligt att äta kött eftersom det är syrabildande. Visst är det så att även bra kött är syrabildande, men det innebär inte att man inte kan äta det, utan det som gäller är att skapa en balans mellan sur och basisk mat. Det är därför det alltid är viktigt att äta mycket av bra producerade grönsaker till det kött man äter, t.ex. så som man gör enligt paleolitisk kosthållning då man inte äter mat som kommer från frön eller mjölkprodukter.

Till frön hör spannmål, baljväxter, ris, majs, fröoljor (raps, majs, linfrö osv) och liknande. Anledningen till att vi inte tål frön är att de innehåller antinutrienter, molekyler växten har i sina frön för att stoppa djur och insekter från att äta dem.

Övriga grönsaker och växter som vi tål att äta innehåller också antinutrienter, men denna typ av mat har vi ätit under så lång tid att vi har anpassats till att tåla dem. Det har vi inte hunnit när det gäller frön. Plus att växterna skyddar sina frön, sin avkomma, lite extra noga med ännu mer antinutrienter än i resten av växten.

Till mjölkprodukter hör allt som är gjort på mjölk utom äkta smör. Det som är dåligt i mjölk är alla hormoner, enzymer, antikroppar, tillväxtfaktorer och dylikt som är till för att få en kalv att växa med raketfart för att snabbt kunna börja följa med flocken. Vuxna människor ska inte dricka raketbränsle för kalvar. Inget djur dricker mjölk efter småbarnsåren annat än människan och våra boskap/husdjur. Uppe på detta så är det dessutom en annan djurarts mjölk vi dricker, vilket gör det ännu värre. Smör är dock ett bra livsmedel trots att det är en mjölkprodukt eftersom smörtillverkningsprocessen gör att nästan allt av det dåliga försvinner, bara själva fettet med sina fettlösliga vitaminerna är kvar och detta är väldigt nyttigt.

Väljer man ändå att äta frön och mjölkprodukter, för att det är gott eller av ideologiska skäl, trots att det inte är så bra för hälsan, så är det otroligt viktigt att man förbereder maten på rätt sätt. Då talar vi om blötläggning, groddning, syrning, jäsning och sådant. För att lära sig hur man gör sådant på rätt sätt så rekommenderar jag att man går in på Weston A. Price Foundations hemsida och lär sig om hur de mer traditionella kulturerna som förstod detta löste problemen med matens antinutrienter.

Det ska tilläggas att uppfödning av bra kött, dvs äkta gräsbeteskött, dessutom är något som är bra för miljön och antagligen är en av de avgörande delarna på lösningen av vår världs miljöproblem, men detta är temat för en kommande text som jag håller på med och därför går jag inte in mer på det här i denna text.

Avslutningsvis måste det självklara nämnas och det är det faktum att människan under hela sin utveckling har ätit kött och annan animalisk föda. Det är bevisat av forskningen. Endast under relativt modern tid sedan de moderna civiliserade samhällena uppstod så har mindre grupper av människor börjat äta en helt vegetabilisk kost. Något som en art har utvecklats med genom evolutionen kan omöjligt vara farligt för den, utan tvärtom så är det bra för den. Mer om detta kan ni läsa här:

http://tobiaslindberg.se/2014/06/02/proteindebatt-ar-manniskan-gjord-for-att-ata-kott/

En del försöker påstå att laktostoleransen som delar av mänskligheten har utvecklat är ett exempel på att människan kan anpassa sig till en ny typ av föda väldigt snabbt sett i ett evolutionsmässigt perspektiv. Det stämmer visserligen vad gäller laktostolerans, men detta kan inte förlängas till att gälla mat från frön eller övriga dåliga effekter av mjölkprodukter utöver laktosen. För en beskrivning av varför det är så rekommenderar jag denna text:

http://tobiaslindberg.se/2014/03/30/selektionstryck-laktos-och-antinutrienter/

Det finns en agenda som drivs av mäktiga intressen som försöker minska vårt köttätande och styra in mänskligheten mot att äta en större andel vegetabilisk mat. Det är intressen som försöker att inpränta mänskligheten med uppfattningen om en värld av knapphet, där det är brist på allt och där människan är problemet. Det sägs att vi i framtiden inte bör äta kött mer än någon gång i veckan. Framförallt säljs detta budskap med miljöargument, men även argument om att kött är dåligt för hälsan används för att göra budskapet ännu starkare. Detta är dock en dålig agenda och ett förljuget budskap! Hade budskapet varit att vi ska börja äta mer bra mat, naturligt uppfött gräsbeteskött och småskaligt och ekologiskt odlade grönsaker, så hade det varit ett bra budskap, men nu formuleras budskapet som att felet är köttätandet i sig. Det är därför det är så viktigt att känna till det som jag har skrivit i denna text, att kött faktiskt är bra för hälsan bara det är uppfött på ett korrekt sätt. Sedan får ni snart läsa min kommande text som tar upp detta med köttätande ur ett miljöperspektiv.

Ofta sägs det att vi måste börja äta mer vegetabilier på grund av befolkningsökningen. Faktum är dock att jordens befolkning bara kommer att växa fram till ungefär 2065 på grund av den fortfarande ökande medellivslängden, då kommer befolkningsmängden vara ungefär 9,5 miljarder, sedan när den effekten är över så kommer världen att drabbas av en kraftig och allt för snabb befolkningsminskning att ske på grund av de allt för låga födelsetalen och mänsklighetens minskade fertilitet. Detta kan ni läsa mer om här:

http://tobiaslindberg.se/2013/11/26/overbefolkningsbluffen/

Att kött ibland i vissa studier sägs vara dåligt beror på dålig forskning. Ofta är det så kallat “rött kött” som sägs vara farligt. Nästan alltid handlar det om observationsstudier som råkar ta statistiska samband som intäkt för att det därmed också föreligger ett orsakssamband, vilket det aldrig gör om man skärskådar studierna. Att rött kött ofta kommer ut som skadligt i dylika studier beror ofta på att det röda köttet klumpas ihop med det mesta av det kraftigt processade köttet i charkuterier, bacon och liknande. I andra fall kan det handla om dåliga definitioner eller dålig uppdelning av försöksgrupper. I dessa studier är det alltså inte naturligt rött kött som står för det som är farligt, utan det är såklart den hårda tillagningen och alla tillsatserna som gör det skadligt. Inte heller finns det någon biologisk relevant skillnad som gör att det som populärt kallas rött kött skiljer sig från andra typer av kött. Allt detta förklaras bra i följande två texter av Per Wikholm och Ralf Sundberg:

http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg.aspx?EntryId=10481

http://blogg.ralfsundberg.se/#post10

Avslutningsvis tänkte jag för att måla upp några bra exempel som förhoppningsvis kan inspirera så ska jag nu nämna lite om hur vi själva gör med det kött och det övriga av den animaliska mat som vi i vår familj äter. Vi har fortfarande en bit kvar till att vara helt nöjda eftersom en del av det vi konsumerar i form av animalisk föda fortfarande kommer från det ekologiska kött som vi köper i vanliga mataffärer, men vi jobbar hela tiden på att vi ska bli ännu bättre och att andelen av sådant mindre bra kött och animalier ska minska.

Det mesta av det nötkött vi äter kommer från Östra Eketorps gård som driver Ekens styckeri och låter sina äkta gräsbetesdjur leva utomhus året runt så som de är skapta för att göra och mår bäst av. Här kan ni läsa om vad jag tidigare har skrivit om det kött vi har köpt in från Ekens styckeri. När man köper sitt kött där så får man om man vill även det fett och de ben som blir över från styckningen och detta gör vi oftast buljong och talg av.

Från Östra Eketorps gård köper vi även äldre och mer oförädlade spannmålssorter på 25-kilossäckar, då gården för utom uppfödning av äkta gräsbeteskött även sysslar med odling och förädling av historiska spannmålssorter och är en av åtta gårdarna som ingår Wästgötarnas ekonomiska förening. Normalt äter vi stenålderskost till vardags och då ingår varken spannmål eller mjölkprodukter, men varje vecka, oftast på lördagen, unnar vi oss sådant man kan göra av spannmål och mjölkprodukter.  Även om spannmål kanske inte är det bästa för vare sig hälsan eller miljön, eftersom det innehåller antinutrienter och för att det kräver plöjning, så är det ändå något vi i vår familj äter en del av eftersom vi tycker det är väldigt gott och då kan det vara bra att tänka på att det finns bättre och sämre spannmålssorter och bättre och sämre sätt att odla spannmålen på. De äldre och mindre förädlade spannmålssorterna ger inte lika mycket negativa hälsoeffekter som de högförädlade moderna motsvarigheterna man köper i den vanliga handeln. Köper man hel spannmål på säck och maler själv vid behov med egen kökskvarn så kan man ha många spannmålssorter hemma och en rätt stor mängd eftersom hel spannmål som förvaras på ett bra sätt har väldigt bra hållbarhet. Maler man dessutom spannmålen precis innan man använder den så blir mjölet mycket bättre för hälsan eftersom luftens syre inte har hunnit oxidera och förstöra det mesta av det som ändå är nyttigt i spannmålen. Inköp på säck och egen kökskvarn medger även att man kan ha ett eget lager för den skull någon kris skulle uppstå.

Rätt nyligen har vi hittat Löpareskogens gårdsmejeri i Hjo som säljer opastöriserad ost gjord från mjölk från gårdens egna äkta gräsbeteskor. Där har vi även köpt in opastöriserad mjölk. Vi är mycket nöjda och kommer att fortsätta att köpa därifrån. Som jag nämnde här ovanför så är även mjölk något som inte är så bra för hälsan eftersom det innehåller massor av hormoner, enzymer, antikroppar, tillväxtfaktorer och dylikt som ska göra att kalvar växer snabbt, men precis som med spannmål så gillar vi i vår familj många mjölkprodukter och unnar oss därför dem ibland. Bara när däggdjur är små så ska de egentligen dricka mjölk och helst bara från den egna artens mjölk. Därmed bör inte människor dricka mjölk efter 7-årsåldern, i vart fall inte dagligen eller i större mängder, eftersom det enligt forskningen är ungefär vid 3-7-årsåldern som människan under huvudparten av vår evolution, den tid då vi levde som jägare-samlare, slutade att amma. Smör är dock något man kan äta även efter 7-årsåldern, dagligen om man så vill, eftersom nästan allt det som är dåligt för vår hälsa med mjölken försvinner i smörtillverkningsprocessen och kvar blir det nyttiga företrädesvis mättade fettet med alla sina vitaminer. Det som blir över då man kärnar smör kan med fördel ges till grisar och höns. Precis som med spannmål så är det bra att tänka på att om man ändå ska konsumera mjölkprodukter så finns det bättre och sämre mjölk. Den bästa mjölken är den naturliga nymjölkade och opastöriserade mjölken och grädde från äkta gräsbetesdjur som man antingen dricker direkt som den är eller så gör man smör av grädden. Genom att förädla mjölken och dess grädde med olika fermenteringsmetoder så höjer man hälsovärdet ytterligare genom den “magi” som mjölksyrabakterierna utför. Med olika fermenteringsmetoder så får man yoghurt och ost från mjölken och gräddfil eller cream fraiche från grädden.

Sedan har vi egna höns som vi får en stor del av våra ägg ifrån och en del av vårt kycklingkött ifrån. Hönsen får visserligen fortfarande en del spannmål under vinterhalvåret, eko från lokal bonde såklart, vilket inte är helt bra, men tanken är att vi längre fram ska försöka ersätta det med fluglarver som vi planer att föda upp/odla från våra gräsbetesdjurs gödsel. Utöver detta så har vi egna kaniner och får som vi ännu inte har fått något kött ifrån eftersom vi inte har haft dem så länge, men som vi förhoppningsvis i framtiden ska få en stor del av vårt kött ifrån. Kanske ska vi införskaffa ett par kor för att få eget nötkött och mjölkprodukter. Mjölkar man bara lite varje dag så kan nämligen man låta kalven gå kvar med kon så länge som den behöver det och då slipper man den grymma praxisen att kalven tas ifrån kon kort efter kalvningen.

Självklart är det kanske inte möjligt för alla att hålla egna djur, men alla kan, om man bara anstränger sig lite, få tag i nyttigt och miljövänligt naturbeteskött, “naturkött” och annan animalisk föda från naturbetesdjur från någorlunda lokala producenter i sin närhet. Om sedan fler och fler gör på samma sätt så att efterfrågan på sådant här bra kött och andra animaliska produkter ökar så kommer antalet producenter av sådant snabbt att öka. Det är våra val av det vi köper som avgör hur produktionen går till. Det är vi själva, inte några politiker eller företagsledare, som formar hur världen ska se ut om vi bara börjar tänka på våra val och prioriteringar. Glöm aldrig det!

 

 

——————————————

 

Läs gärna även min text “Bra kött – Dåligt kött”:

http://www.informationskriget.se/2015/01/02/bra-kott-daligt-kott/