Livsmedelsverket och sjukvården mässar ständigt om att folk äter för mycket salt och att saltkonsumtionen måste ner till 6 gram eller mindre per dag. Detta är dock fel, sanningen är att vi behöver mer salt än vad de flesta äter idag och det är extra viktigt att få i sig mycket salt när det är varmt ute.
Text: Tobias Lindberg 2014-08-05. Uppdaterad 2015-07-02.
Foto: Larry Hoffman
http://bit.ly/1GFLCmY
Läs denna utmärkta text som jag länkar till här nedanför av Björn Hammarskjöld på Kostdemokrati som förklarar varför det är farligt med så lite salt som etablissemanget föreslår, att dessa statliga orsakar flera dödsfall varje dag och varför det är så att vi egentligen borde äta 15-30 gram salt om dagen.
http://www.kostdemokrati.se/bjorn/2014/08/03/saltbrist-ar-dodligt/
Man behöver alltså inte vara rädd att ta så mycket salt på maten som man tycker är gott så länge det salt man använder är ett bra salt. Det är bara att följa sitt eget saltsug. Då alla har olika behov och då behovet varierar beroende på omständigheter så är det bäst att följa kroppens signaler hellre än att försöka reglera med förnuftet.
Vad är då ett bra salt?
Bra salt är de olika naturliga salter som finns som inte är kemiskt tillverkade eller så hårt processade att de bara består av natriumklorid, vilket tyvärr nästan alla vanliga bordssalter och de salt som används i hel- eller halvfabrikat gör. Vill man ha ett bra salt så ska man välja de naturliga saltsorter som innehåller flera olika sorters mineralsalter, som t.ex. havssalt eller bergsalt gör. Även dessa består till ungefär 98 % av natriumklorid, men de sista två procenten i de naturliga salterna består till skillnad mot de kemiskt tillverkade och hårt processade salterna av en blandning av alla andra mineralsalter som finns. Alla dessa mineraler är livsviktiga och det är därför de naturliga salterna är så bra.
Havssalt är ett komplett salt och skulle vara perfekt om det inte vore så att dagens hav på många håll är väldigt förorenade. En del föroreningar tvättas aktivt bort vid tillverkningen, men nackdelen med renandet och processandet av de naturliga salterna är att en del av de ingående mineralerna också försvinner.
Ett bergsalt som är populärt nu för tiden är Himalayasalt. Det är ett väldigt bra salt som är helt fritt från mänskligt skapade föroreningar eftersom det tas från saltlager djupt nere i berget som lär ha bildats för 250 miljoner år sedan. Detta är också ett komplett salt som innehåller samtliga av de mineraler som kan finnas i ett salt.
Antagligen är bergsalter som är taget från andra saltgruvor, här i Europa och från andra håll i världen, lika bra som Himalayasalt, då dessa saltlager också bildades för många miljoner år sedan. Det som i slutänden avgör kvalitén på ett bergsalt är hur det är processat, vilket avgör hur mycket av de olika mineralsalterna som utgör bergsaltet som finns kvar i produkten. Detta att andra bergsalter kan vara lika bra är bra att veta då “hypen” runt Himalayasaltet antagligen gör det lite dyrare än det borde vara.
Trots eventuellt högre pris är det ändå Himalayasaltet jag köper, eftersom jag vet att det är en bra produkt utan tillsatser och för att jag ännu inte har hunnit gräva ner mig i hur de europeiska bergsalterna är producerade, men antagligen hade det varit smartare att använda ett bra europeiskt bergsalt då priset på dessa är mycket lägre än mycket lägre än Himalayasaltet.
Halv- och helfabrikat står för huvuddelen av det svenska folkets saltintag och det salt som finns i färdigmaten är det sämsta av alla salter. Därför ska man inte äta hel- eller halvfabrikat, utan istället laga hemlagad mat som är lagad i hemmet från grunden. I sådan mat kan man använda bra salt och då finns det inga problem med mängden salt som används.
Med allt detta sagt så är det också avgörande att nämna att man måste få i sig tillräckligt med jod. Bergsalterna och havssalt innehåller nämligen väldigt lite jod. Får du inte i dig jod av bra kvalité från andra källor, t.ex. via maten och/eller tillskott, så är det ett problem om saltet man använder inte är berikat med jod. Historiskt har problemen med jodbrist lösts genom joderat bordssalt, men detta är inte en bra lösning eftersom vanligt bordssalt är dåligt på grund av den ensidiga sammansättningen. Havssalt är ibland berikat med jod på olika sätt, men innehåller ofta föroreningar. Himalayasalt är som jag har förstått det aldrig berikat med jod. Att få i sig jod via maten går dock bra bara man vet vad man ska äta och är noga med matens kvalité. Vill man vara riktigt säker finns dessutom tillskott.
En huvudregel bör vara att om man inte använder salt som är joderat så ska man äta mat som innehåller mycket jod och/eller ta jodtillskott. Viktigt är då att även det jod man tar är av bra kvalité. Sedan, om man tar jodtillskott så ska man även alltid ta tillskott av selen.
___________________________________________________________________________________________________
Det är läsarnas donationer som det möjligt att driva och utveckla Informationskriget.se. Tanken är att mängden inlägg ska öka och att på sikt även en del filmklipp med liknade inriktning som dagens texter ska börja produceras. Den som vill stödja denna utveckling får gärna gå in på Informationskriget.se och donera valfri summa med hjälp av “Donera-knappen” som finns uppe till höger på sidan. Om Informationskriget.se ska kunna verka långsiktigt är det avgörande att de som som redan har bidragit återkommer med upprepade månatliga eller årliga donationer.
___________________________________________________________________________________________________
Hej, Tobias.
Jag känner mig osäker på Himalaya-salt då det innehåller höga halter fluor. Varför är det okej att få i sig fluor på detta sätt?
Vänligen
Vad jag vet innehåller inte Himalayasalt så särskilt höga halter fluorid. Vidare så är den fluorid som finns i naturligt oprocessat havs- och bergssalt av de naturliga formerna av fluorid och det är inte lika skadligt som den natriumfluorid eller de andra fluorider som används i munvårdsprodukter. Naturlig fluorid består nästan uteslutande av kalciumfluorid, vilket inte alls är lika farligt som den mycket mer reaktiva natriumfluoriden.
Sant.
Intressant att Natriumfluorid skulle vara skadligare än Kalciumfluorid. Finns det någon referens på det? Då salterna löser sig, om inte i maten så i munnen, så föreligger fluorid som löst jon. Fluoridjonens verkan påverkas inte av var den satt jonbunden innan den blev jon och natriumjoner finns det ju gott om ändå eftersom det mesta av saltet är Natriumklorid. Eller var ligger bristen i det resonemanget?
Fluor i formen fluorid dvs anjon F- har sin kända skadeverkan i höga halter. Himalayasalt går väl inte mer fri från det än tandkräm, eller mineralvatten med fluorid, men de höga halterna nås inte vid rimlig konsumtion av dessa produkter, eller var finns referens som behandlar haltberoendet och kommer fram till att det är skadligt vid dessa låga halter?
Det är bra att ersätta Natriumjonerna, vilket sker i t ex Seltin, men det är väl en annan historia?
Ingemar: Jag har skrivit flera texter om fluorid här på denna blogg, det är bara att läsa några av dem för länkar om att natriumfluorid är skadligt och att det är mer skadligt än t.ex kalciumfluorid. Ja, alla salter löser sig, men även i löst form så existerar alla salter i en viss jämviktsbalans beroende på vilket salt det handlar om och omgivningens egenskaper. Vad gäller natriumfluorid så ser denna jämviktskonstant ut så här Na+ <-> NaF <-> F-. För andra salter ser det likadant ut. Hur stor andel av atomerna som fungerar som fria joner varierar beroende på vilket salt och omgivningen. Hos natriumfluorid så fungerar en större andel av atomerna som joner, alltså som Na+ och F-, och därför är natriumfluoriden mer reaktiv än kalciumkloriden där en större andel fungerar som CaF.
För de som har jodbrist, vilket en tredjedel av Sveriges befolkning har, så är vanliga svenskt fluoridintag från mat, dricksvatten och tandborstning med fluortandkräm två gånger per dygn. Detta är bara en del av fluoridens skadlighet. Även detta har jag skrivit om här på bloggen. Bara att söka så hittar du all fakta samt referenser.
I havsvatten finns det runt 86 % NaCl och 14 % övriga salter.
Äkta havssalt innehåller högst 90 % NaCl.
Innehåller havssaltet mer än 97,5 % NaCl är det raffinerat salt utan andra salter hur mycket hav det än står på förpackningen.
Kolla också bergssalterna, Himalayasalterna brukar innehålla minst 97,5 % NaCl och är då vanligt raffinerat salt lätt rödmålat med rödbetssaft.
Men det säljer att vara raffinerat salt, benämna det havssalt eller himalayasalt och ta mer betalt för något man inte kan leverera.
Men det bryr sig Livsmedelsverket inte om, det verk som ska stå för redligheten i livsmedelsbranschen
Tack för din kommentar, Björn! Var kan man läsa om att det är på det sätt du beskriver, t.ex att havssalt är raffinerat om det innehåller 98 % natriumklorid och att Himalayasalt är fusk som har färgats med rödbetssaft?
Det står nästan alltid hur mycket rent salt det är på förpackningen
Är mängden salt (natriumklorid, NaCl) mer än 97,5 % eller natrium, Na, mer än 39 % innebär att saltet är raffinerat.
Sedan finns det natriumreducerat salt som Seltin där man har blandat i kaliumklorid och därmed fått ned natriuminnehållet.
Seltin ger det kaliumtillskott som man kan behöva. Men det behövs alla salter i lagom proportioner.
Grönsaker innehåller många salter väl inneslutna i cellulosa. Genom att värma upp eller frysa grönsaker eller tugga grönsaker så kan man få ut mineralerna på ett lättare sätt.
Ett annat sätt är att extrahera torkade vegetabilier som kaffe eller the.
Allt överskott av salter skickas ut via njurarna och urinen så vi kan bara inte få för mycket salter normalt.
Såg precis att Falksalt börjat sälja “Finkornigt Himalyasalt” för 23kr (500g). Blev direkt misstänksam. Det står Salt (NaCl) min 98%. Så då kan det inte vara mycket spårämnen isåfall. Besviken.
Jo, faktum är att dessa Himalayasalter med 98 % natriumklorid är bra salter, förutsatt att de har behandlats på ett bra sätt och vad jag vet så har inte Falksalt behandlat sitt salt på ett dåligt sätt. Så Falksalt’s Himalaya salt är sålunda ett bra salt. I dessa två procent som inte är NaCl så ryms alla de mineralsalter som kroppen behöver utöver natriumklorid. Vanliga salter saknar nästan alla dessa övriga mineraler och det är det som är skillnaden på bra och dåliga salter.
Detta hade jag skrivit i texten här ovanför:
“Vill man ha ett bra salt så ska man välja de naturliga saltsorter som innehåller flera olika sorters mineralsalter, som t.ex. havssalt eller bergsalt gör. Även dessa består till ungefär 98 % av natriumklorid, men de sista två procenten i de naturliga salterna består till skillnad mot de kemiskt tillverkade och hårt processade salterna av en blandning av alla andra mineralsalter som finns. Alla dessa mineraler är livsviktiga och det är därför de naturliga salterna är så bra.”
Vill berätta min salta historia efter att jag förstått att det är bra att göra tvärtom. När jag har haft svårt att sova på nätterna för att blåsan tränger på: Innan sänggåendet dricker jag ett STORT glas vatten med ½krm salt och vips kommer John Blund och han finns hos mig ända fram till 6-tiden. Kanon!
http://neapocalypse.vimeddjur.se/sanningen-om-himalayasalt/
Himalaya salt från Pakistan som är fullt med massor järnoxid och annat skräp?!
Så som du säger är det nog inte, men bidra gärna med källor till vad du har hört så kan jag titta på det.