Yttrandefriheten är en av de fri och rättigheter som är allra viktigast för ett sunt och fritt samhälle, men idag har den politiska korrektheten gått så långt och rädslan att säga något på “fel” sätt, att såra någon, har blivit så stor att man faktiskt kan fråga sig om vi fortfarande har verklig yttrandefrihet. “Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den” är ett välkänt och ofta använt uttryck, men om det ska kunna gå från att vara något mer än fina ord vid högtidliga tal till att bli något som vi verkligen menar så måste vi gå tillbaks till en ordning där allt får sägas, skrivas och publiceras så länge som det inte uttryckligen och otvetydigt är en uppmaning till ett brott, oavsett hur plumpt, falskt, felaktigt, avskyvärt, hatiskt, intolerant och konspiratoriskt det än är.
Text: Tobias Lindberg 2015-08-13
Att den “politiska korrektheten” har gått för långt har många börjat inse. Hade det bara handlat om att folk “korrigerar” varandra om de tycker att någon uttrycker sig olämpligt så hade det inte varit så mycket att orda om, men verkligheten är den att den “politiska korrektheten” har blivit ett vapen som olika intressen allt oftare använder för att komma åt sina motståndare. Det har gått från att vara vad man “bör” och “inte bör” säga till att i allt större utsträckning bli vad man “får” och “inte får” säga och det är allt vanligare att det är medierna, företagen och staten – de stora – som använder detta mot de små.
En historia som belyser detta på ett bra sätt är när landsbygdsaktivisten Robin Page för 13 år sedan blev arresterad av det brittiska rättsväsendet och smutskastad av brittisk media för att han hade sagt något som påstods vara “hatiskt”. Efter en kort frihetsberövning blev han fri, efter ytterligare en tid lades ärendet ned eftersom visade det sig att det han hade sagt inte utgjorde ett brott och hela sex år senare fick han ersättning för den felaktiga arresteringen. Att den biten av frågan har ställts till rätta är bra, men den skada som hans rykte har fått av denna historia har inte gått att återställa och den avskräckande effekt som detta har haft på andra går inte att göra ogjord.
I artikeln från BBC från 2002 kan man läsa vad som inledningsvis sades om Robin Page i medierna och i artikeln från The Telegraph kan man läsa om hur han senare kompenserades för den orätt han hade drabbats av.
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/2496605.stm
http://www.telegraph.co.uk/news/uknews/1575619/Robin-Page-compensated-over-race-arrest.html
I ett fritt samhälle måste man få säga saker som är dåliga och som är fel. I ett fritt samhälle måste man få ljuga. I ett fritt samhälle måste man få vara rasistisk, intolerant och otrevlig. I ett fritt samhälle är det varje människas engagemang, bildning och vaksamhet som skyddar dem från att bli lurade om andra ljuger eller är “hatiska”. I ett fritt samhälle är det engagemang och den folkliga diskussionen som skyddar att allt för många “går på” sådant som inte är riktigt.
När ett samhälle kringgår dessa självklarheter för att verkligt engagemang saknas och istället tar genvägar över lagar och statens våldsapparat så slutar alltid det som förs fram som ett förespeglat skydd för de små som ett verktyg – ett vapen – för de stora och när detta sker så har ännu ett steg tagits bort från vad som gör ett samhälle fritt.
Avslutningsvis vill jag säga att det sista som jag sa på intet vis ska tolkas som att jag anser att det Robin Page sade i sitt tal för knappt 13 år sedan var fel eller olämpligt. Han ville göra en poäng av att vissa saker får väldigt stor uppmärksamhet i medierna, medan annat som är lika viktigt hela tiden hamnar i skymundan. Han hade helt rätt i detta och även om hans sätt att uttrycka det må ha varit tillspetsat så var det ändå korrekt och inom lagens ramar.
Problemet idag är att de allra flesta är väldigt känsliga och blir stötta över minsta sak. Folk tycker olika, inse det och lär er att leva med det! Förutom att vara känsliga så är folk dessutom otroligt lata. Istället för att engagera sig mot något de inte gillar så ropar de flesta på att staten ska lösa problemen åt dem. Med friheten är det dock likadant med som med muskler, om man inte använder dem så förtvinar de. Om man låter andra skydda en så har man snart ingen frihet kvar eftersom den som gör jobbet är den som får musklerna och med dem kommer makten.
Den väg vårt samhälle nu går, med “politiska korrekthet” och en sjuklig “överkänslighet” för avvikande åsikter, kommer snart att leda till yttrandefrihetens död. Än finns dock tid att vända utvecklingen.
___________________________________________________________________________________________________
Det är läsarnas donationer som det möjligt att driva och utveckla Informationskriget.se. Tanken är att mängden inlägg ska öka och att på sikt även en del filmklipp med liknade inriktning som dagens texter ska börja produceras. Den som vill stödja denna utveckling får gärna gå in på Informationskriget.se och donera valfri summa med hjälp av “Donera-knappen” som finns uppe till höger på sidan. Om Informationskriget.se ska kunna verka långsiktigt är det avgörande att de som som redan har bidragit återkommer med upprepade månatliga eller årliga donationer.
___________________________________________________________________________________________________