Här är ett tydligt exempel hur långt medierna går för att skapa en opinion som går med på att bomba Syrien. Genom att förvränga sammanhangen och använda vaga formuleringar hoppas de att de kan lura sina läsare utan att för den skulle ljuga rakt ut.
Text: Tobias Lindberg 2015-09-11
Genomgående i denna artikel från den brittiska tidningen “The Sun” nämns bara att man måste börja bomba i Syrien för att stoppa ISIS. Ingenting nämns om att Assad måste bort, detta trots att det är väl känt att det är de västerländska ledarnas främsta mål med engagemanget i Syrien, vilket tydligt framgår om man läser andra artiklar.
Här är artikeln i “The Sun” där bara ISIS nämns:
Här är en artikel i “The Independent” som är mycket mer sanningsenlig i detta att Storbritanniens premiärminister David Cameron säger att Assad ska bort:
I artikeln i “The Sun” nämns att Storbritannien måste göra mer än vad de gör nu och att den båten missades för två år sedan, vilket syftar på att ett förslag om att bomba i Syrien röstades ner i parlamentet. Vidare nämns att Royal Air Force (RAF) utför attacker mot ISIS i Irak, men att de inte har anslutit till attackerna i Syrien eftersom parlamentsledamöterna röstade mot militär inblandning för två år sedan.
Det som är förrädiskt med denna artikel är att den underförstått försöker få läsarna att tro att brittiska parlamentsledamöter röstade mot att attackera ISIS för två år sedan och att detta var en stor miss. Hade de bara röstat för att bomba den gången så skulle allt ha varit bra nu. Ingenting av detta är dock sant.
Det som brittiska parlamentsledamöter röstade emot för två år sedan var att bomba Bashir al-Assads regering och militär efter att de av USA och Storbritannien hade beskyllts för en gasattack mot sin egen befolkning. Det gick dock inte att bevisa att gasattacken hade utförts av den syriska armén, utan troligtvis var det al-Qaida/ISIS som låg bakom attacken för att det skulle se ut som att den syriska armén hade gjort det. I den FN-utredning som gjordes senare gick det inte att bevisa att den syriska armén hade utfört attacken och mycket av bevisen som fanns tycktes snarare peka på al-Qaida/ISIS. Omröstningen i parlamentet den gången handlade alltså inte om att bomba ISIS, utan om att bomba Assad. Saken den gången var att det inte fanns ett folkligt stöd för att bomba en lagligt tillsatt regering som inte var så dålig som västvärldens ledare försökte påstå att den var och de flesta gick inte på att det var Assads sida som hade attackerat med gas. Då den brittiska befolkningen inte gick medias lögner så kunde inte heller de flesta parlamentsledamöter rösta för att attackera hur mycket de än egentligen ville det.
Här i denna artikel i “The Guardian” från augusti 2013 framgår det tydligt att det var attacker på Assad som det röstades om då:
http://www.theguardian.com/world/2013/aug/29/cameron-british-attack-syria-mps
Här är en artikel i Global Research som tar upp detta med gasattacken:
http://www.globalresearch.ca/syria-chemical-weapons-who-was-behind-the-east-ghouta-attacks/5362741
Denna gång är dock planen att säga att både Assads regering och ISIS ska attackeras. Detta hoppas man ska förvirra folk tillräckligt för att de i vart fall inte ska engagera sig aktivt mot bombningarna. När man sedan kanske får okej för det så blir det enkelt att bomba på allvar mot Assad och lite halvhjärtat mot ISIS för att det i alla fall ska se ut som att de även försöker krossa terroristerna.
Ett stort problem är att de flesta människor inte är tillräckligt engagerade och insatta. Hade de varit mer pålästa så hade de vetat vad omröstningen i det brittiska parlamentet för två år sedan handlade om och då hade de inte gått på detta.