Attraheras du främst av människor med samma ursprung som dig själv? Vill du ha en respektive som liknar dig, barn som ser ut som du, som beter sig som du och i vars ögon du ser dina förfäder? Gillar du att umgås med människor som är som du? Vill du leva med ditt folk i ett eget land? Är du stolt över ditt ursprung och din kultur? Om så är fallet, ja, då är du faktiskt helt normal.
Text: Tobias Lindberg 2016-05-10. Uppdaterad 2016-05-11 Kl. 09:10.
“I’m proud to be Asian, said the Asian. I’m proud to be black said the African, I’m proud to be white said the racist.”
Ett skämt. Roligt för att det är så träffande. Den enda grupp som inte har rätt att vara stolt över sin bakgrund är vi européer. Om vi är det är så vi rasister. Så säger medierna, skolan och underhållningsbranschen. Samlas för många av oss i en lokal, i något sammanhang, så är det alltid någon som klagar, någon som tycker att det inte är tillräckligt mångkulturellt, att det är för vitt.
En som inte var rädd för att säga vad han tyckte, att han var stolt över sin bakgrund, sin grupp, sin kultur, sin ras – ja det förbjudna ordet ras, fast på engelska är det å andra sidan mer okej än på svenska – var den unge Mohammad Ali. Han sa det rakt ut i det här filmklippet, det som så många omedvetet lever efter, men aldrig vågar erkänna för sig själva, det som så många tycker och tänker, men aldrig vågar säga, att nästan alla människor på jorden vill ha barn som liknar dem själva så mycket som möjligt, både till sättet och till utseendet.
Det finns inom oss att att vilja ha barn som liknar sig själv, det finns inom oss att tänka så. Det finns i våra gener. Genetisk forskning har till och med visat att det finns en lagom-nivå när det kommer till genetisk spridning, där det är negativt att få efterkomma tillsammans med någon där släktskapet är allt för nära på grund av riskerna med inavel, men att det också är negativt att få efterkomma med någon med allt för avlägset släktskap. Det optimala avståndet i släktskapet är kraftigt förskjutet mot nära släktskap, bara inte allt för nära. Utanför byn eller stammen kan alltså vara bra, men utanför regionen är för avlägset. Ungefär så är det. Anledningen till detta är att människor som liknar en själv har anpassats genom årtusendena till omgivningarna, till klimatet, till naturen, till samhället där man lever, vilket har givit ett visst temperament, ett visst sätt, en viss fysik och ett visst utseende. Allt optimerat för att fungera så bra som möjligt till ens tillvaro. Att gilla och välja de som liknar en själv är naturens sätt att styra valet mot det som vanligtvis är det som bäst har har anpassats till omständigheterna i den del av världen där man lever.
Det är på grund av denna drift att välja de som liknar en själv som olika folkgrupper över huvud taget finns. Hade inte denna drift funnits så hade det mesta av jordens befolkning sedan länge varit sammanblandade till en enda folkgrupp. Hade t.ex inte blå ögon varit så attraktivt som det är så hade blåögdhet sedan länge varit “avlat” ur mänsklighetens genpool som det recessiva anlag det är, men blå ögon har mot alla odds levt kvar, vilket såklart beror på att de blå ögonen faktiskt säger en hel del om egenskaper som är sannolika hos den individen. Inte säkert alltså, för nog finns det en del dåliga människor med blå ögon, utan bara vad som är sannolikt. Det är inte heller för intet som uttrycket “blåögd” finns i alla länder i den germanska världen, vilket inte har något att göra med att någon är ointelligent, utan att en person litar så mycket på andra människor att det kan gå illa. Så är nämligen européer och speciellt nordeuropéer och människor från norden generellt jämfört med människor från andra delar av världen beroende på att i den kalla norden så har det historiskt mer varit elementen och naturen som har utgjort faran och det har varit mer evolutionärt framgångsrikt att lita på och samarbeta med andra, även främlingar, jämfört med andra delar av världen där andra människor, speciellt då främlingar, generellt har utgjort den största faran. I de länder där en större andel har blå ögon så är en större andel naivt förtroendefulla mot andra människor. Igen, detta gäller alltså inte alla, utan bara generellt på populationsnivå, men nog är det något man ser idag, där speciellt norra Europas folk, de germanska delarna, har manipulerats av den styrande globala eliten att tro att de kan och ska hjälpa alla världens behövande genom att ta in dem som asylinvandrare i sina egna länder och försörja dem och hur de flesta av dessa blåögda germaner dessutom intalar sig själva att de som kommer till största delen är behövande flyktingar och att en stor andel av dem är kvinnor och barn, när verkligheten, när forskningen och statistiken, tydligt visar att så inte är fallet, utan att de flesta som kommer är kapabla unga lycksökande män.
Det är rätt kul att i filmklippet se den politiskt korrekte journalisten försöka att svara den intelligente och vältalige boxningsvärldsmästaren som faktiskt nästan var snabbare och mer hårdslående framför kameran, i intervjuer, än i ringen. Man riktigt ser hur villrådig journalisten blir och hur han pliktskyldigt intygar att han minsann själv inte skulle ha något emot att få barn med någon med ett annat ursprung, vilket Muhammed Ali bara kontrar genom att säga att du må säga att du inte har något emot det, men du gör det ändå inte. Du säger en sak, men dina handlingar och ditt sätt att leva visar något helt annat. Du säger att du kan tänka dig en svart fru och halvsvarta barn, men ändå har du en vit fru och vita barn.
Senare i livet blev Mohammad Ali mer försiktig och undvek att säga saker som han sa tidigare. Kanske ändrade han sig eller så blev han bara fegare, vilket är svårt att veta.
Med allt detta sagt så försöker jag inte påstå att alla människor bara vill ha barn med individer av samma ursprung som dem själva, självklart är det inte så, men de allra flesta vill det och de allra flesta gillar dessutom att umgås med människor som liknar dem själva. Inte alla, men de flesta. Ja, en del människor med annat ursprung beter sig precis som du själv, men de flesta gör det inte. Självklart finns det undantag, men de är få.
Jag försöker inte heller påstå att det egentligen är något fel på de som vill ha barn med människor av ett annat ursprung, för det är det väl egentligen kanske inte, även fast det är rätt ovanligt och ur ett evolutionärt perspektiv lite mer riskabelt, utan det som är det verkliga felet är att det idag har blivit något fult att vilja ha en respektive som liknar sig själv, barn som liknar en själv, att man gillar att umgås med människor som liknar en själv och att man vill leva i ett område och ett land som är befolkat av människor som liknar en själv. Detta är inte något fult. Det är inte något fel att vilja leva så, utan tvärtom är det helt naturligt och normalt. Homogena befolkningar leder till färre konflikter och gör alltså att det finns mer energi över till att utveckla samhället istället för att bråka med varandra.
Ska vi någonsin kunna ändra på detta, att det anses fult att säga det självklara, så måste vi börja våga säga det och inse att man inte måste vara världsmästare i tungviktsboxning för att våga. Det är helt normalt att vilja leva med de som liknar en själv. Och det allra viktigaste, bara för att man älskar sitt eget folk mest och vill leva med dem, så innebär det inte att man hatar andra eller att man vill dominera och förtrycka dem.
Om blåögdhet.
Författaren har uppenbarligen inte läst de isländska sagorna.
De ursprungliga rysarna.
Sagor och verklighet kan ju ibland skilja sig åt en del även när det gäller så intressanta och viktiga sagor som de gamla isländska sagorna…
Det skulle vara intressant om du, Gunnar, kunde kort nämna vad du menar att sagorna sa om “blåögdhet”.